Information om höftleder - röntgen och dysplasi

Denna text är hämtad ur SKKs informationshäfte Information om röntgenkontroll av leder och publicerad med tillstånd av SKK.
Detta häfte kan beställas från SKKs informationsavdelning, telefon 08-795 30 30 eller e-post info@skk.se

Information om röntgenkontroll av leder
gällande svenskägda hundar
Gäller från 2002-11-01

Höftledsröntgen

Central bedömning och registrering av hundens höftleder är ett led i Svenska Kennelklubbens genetiska hälsoprogram för bekämpning av höftledsdysplasi, en till stor del ärftligt betingad utvecklingsrubbning som förekommer hos hundar inom många raser.

För att resultatet skall bli officiellt måste hunden vara minst 12 månader gammal för flertalet raser, fr o m 2000.01.01 gäller för vissa raser 18 månader som lägsta åldersgräns. Till röntgenundersökningen skall hundens registreringsbevis medtagas för kontroll och vidimering av hundens identitet.

Sedan Er hund blivit röntgad kommer bilderna att sändas till Svenska Kennelklubben tillsammans med en av ägaren underskriven remiss för röntgenutlåtande. Bilderna bedöms av röntgenologisk expertis och arkiveras.

Remissens inbetalningkort avskiljes av djurägaren och angiven avgift inbetalas snarast. Först då avgiften inbetalats och registrerats hos SKK utsändes remisssvar i form av ett röntgencertifikat till djurägaren och resultatet blir officiellt, överföres till veterinärdata och utsändes till specialklubben.

Kostnad för bedömning av röntgenbild, registrering och arkivering finns angivna på Pg-talongen på remissen. Den lägre avgiften avser röntgen av t ex endast HD eller endast AD, nästa avgift avser t ex både HD och AD på samma hund. Den tredje avgiften avser röntgen av mer än tre olika ledtyper/hund, t ex HD, AD och knän.

Från och med 1990.01.01 gäller för all central registrering av veterinärdata att hunden skall vara ID-märkt senast vid röntgentillfället.

Har Du frågor då Du fått röntgenresultatet är Du givetvis välkommen att ringa till SKKs veterinäravdelning mellan kl. 10-12 och kl.13-15 på tel. 08-795 30 00. Detta gäller även om Du senare vill tala med avläsande veterinär då vi kan behöva förmedla röngenbilden till honom före konsultationen.

Höftledsdysplasi
Förklaringar, råd och anvisningar till hundägare av Lars Audell och Åke Hedhammar, SKKs veterinäravdelning.

Höftledsdysplasi (felaktig utveckling av höftleden) är en relativt vanlig åkomma hos många raser. Till skillnad från höftledsdysplasi hos människa där utvecklingsrubbningen i flertalet fall kan påvisas redan hos spädbarn kan man hos hundar ytterst sällan hitta hågot fel på de unga valparna. Rubbningen i ledens utveckling äger rum under hundens uppväxttid och först när skelettet är moget kan man med god säkerhet bedöma höftledernas utseende med hjälp av röntgen.

Från och med 2000.01.01 gäller inom hela Norden att hundarna skall vara minst 12 månader gamla för att höftlederna skall bli officiellt bedömda på SKK och resultatet skall kunna införas i SKKs veterinärregister. Dock gäller för ett antal raser: bullmastiff, dogue de bordeaux, grand danois, leonberger, maremmano-abruzzese, mastiff, mastiff neapolitan, newfoundlandshund, landseer, pyreneerhund samt s:t bernhardshund att dessa raser skall ha uppnått 18 månaders ålder för en officiell höftledsdiagnos. Röntgenbilder av hundar med misstänkta ledfel kan avläsas från och med 6 månaders ålder. Denna tidiga avläsning görs enbart för att hundar med eventuella grava fel skall få en adekvat behandling av veterinär och besparas onödigt lidande.
Samtliga hundar skall vara ID-märkta senast vid röntgentillfället med av SKK godkänd metod.

Gradering

Röntgenundersökning kan aldrig bli en exakt metod för fastställande av en hunds höftledsstatus. Några helt tillförlitliga mätmetoder för de olika graderna av dysplasi finns inte. För djurägarnas skull och för att undvika att hundar felaktigt klassas som dysplastiska är därför målsättningen att i tveksamma fall hellre fria än fälla.

A Normala höftleder.

B Ej dysplasi

C Lindrig dysplasi

D Måttlig dysplasi

E Höggradig dysplasi

Övriga förändringar

Höftledsdysplasi ger förr eller senare upphov till förslitning av brosket i höftleden. Broskförslitningen kan ses på röntgenbilden men mycket snart tillkommer benpålagringar som kan urskiljas relativt enkelt. Dessa benpålagringars storlek och utbredning är ett relativt gott mått på graden av broskförslitning i leden. Pålagringarna ökar i regel med åldern och leder ibland till att höftleden blir helt deformerad hos den gamla hunden. Detta gör att röntgenbilder av gamla hundar med kraftiga pålagringar inte går att bedöma ur dysplasisynpunkt. Något säkert samband mellan pålagringar och smärta finns ej. Det är dock ovanligt att äldre hundar visar några symtom från höftlederna utan att det föreligger benpålagringar. För att ge ägarna till hundar med dysplasi ytterligare information om deras hundars höftledsstatus anges det i röntgenutlåtandet om benpålagringar kan ses och i så fall hur stora och utbredda de är.

LBP = lindriga benpålagringar

MBP = måttliga benpålagringar

KBP = kraftiga benpålagringar

DUPLEX = båda sidor.

Det bör observeras att gamla hundar i enstaka fall kan få pålagringar och även smärtor från höftlederna trots att höftlederna varit utan anmärkning eller till och med utmärkta när hundarna var unga. Oftast är det fråga om en förslitning som drabbar även andra leder. Detta ses speciellt hos hårt arbetande bruks- och draghundar samt gamla avelstikar.

Symtom hos hundar med höftledsdysplasi.

Det är omöjligt att enbart av en röntgenbild kunna utläsa om en hund lider av sitt höftledsfel. Det finns hundar som är halta och visar andra tecken på smärta trots att de bara har en lindrig dysplasi, medan enstaka hundar med kraftig dysplasi kan vara helt symtomfria. Sättet att hantera den enskilda hunden framför allt vad avser motion och utfodring samt hundens psyke och vilja att röra sig är många gånger av avgörande betydelse. Generellt sett har hundar inom småhundsraserna mindre problem av höftledsfel än större och tyngre hundar.
Inom de medelstora och storvuxna hundraserna kan man säga att hundar med höftledsdysplasi grad C sällan visar tecken på smärta eller hälta vid ung ålder. De får dock i regel med tiden små pålagringar i leden och i enstaka fall inskränkt rörelseförmåga när de blir gamla.
Hundar med höftledsdysplasi av grad D eller E kan vara kliniskt friska eller ha relativt litet besvär men en del kan utveckla svåra tecken på smärta och rörelseinskränkning, särskilt när de blir äldre.

Behandling av hundar med höftledsdysplasi

Ofta ställs frågan hur man skall förfara med hundar som har höftledsdysplasi. Givetvis bör de hundar som visar hälta eller smärta veterinärundersökas.När det gäller de hundar som ej visar några tydliga symtom av sina höftledsfel kan man som generell regel säga att de bör motioneras regelbundet men med måtta. Hård motion, hinderlöpning och dragning med pulka bör undvikas, åtminstone för hundar med grövre dysplasigrad.
Övervikt innebär också en ökad belastning av höftlederna. Hundar med höftledsdysplasi skall därför hållas slanka.
Vid svårare besvär orsakade av höftledsdysplasi kan man hos unga hundar som sista utväg företaga en operation (borttagande av ledhuvudet) som kan göra det möjligt för dem att leva ett relativt normalt liv. Operationen rekommenderas dock ej på stora och tunga hundar. Äldre hundar som börjar få besvär av höftledsdysplasi kan ofta få en klinisk förbättring genom ett ingrepp på lårens insida (pectineus-myotomi). Hunden kommer efter operationen att gå något mer bredbent och detta bidrar till bättre stabilitet i höftleden. Operationen är relativt enkel och kan vara värd att pröva i en del fall. På vuxna hundar med allvarliga höftledsskador kan även sk protesoperationer (konstgjorda leder) göras. Dessa operationer är dock komplicerade och mycket dyra att utföra.

Bedömning av hundens lämplighet för avel

Riskerna för att en hund ska utveckla höftledsdysplasi är till stor del ärftligt betingade. Detta innebär bland annat att hundar som själva har höftledsdysplasi oftare producerar avkomma med dysplasi än hundar med normala höftleder.
Hundar som vid röntgenologisk bedömning av höftlederna visats ha höftledsdysplasi bör därför inte användas i avel.
Detta gäller alla grader av dysplasi och oavsett om hunden själv visar hälta eller inte. Det faktum att hunden har en felutvecklad höftled ökar riskerna för att avkomman skall få höftledsdysplasi av både lindrigare och gravare former.
Också hundar med normala höftleder kan producera avkomma som får höftledsdysplasi. Riskerna för att en hund med normala höftleder producerar avkomma med höftledsdysplasi ökar om dess föräldrar och/eller kullsyskon har höftledsdysplasi.

Knäleder

Röntgenundersökning av knäleder sker endast avseende boxer. Central registrering av resultat från knäledsröntgen startade 1989 på begäran av rasklubben. För officiell registrering av resultaten krävs att hunden skall vara minst 12 månader gammal och ID-märkt senast vid röntgentillfället. Röntgenremiss skall insändas till SKK tillsammans med röntgenbilden och djurägaren får röntgencertifikat med diagnos i likhet med övriga officiella röntgensvar.

Vad gäller för avel avseende olika raser

I Svenska Kennelklubbens registreringsbestämmelser samt i Svenska Kennelklubbens genetiska hälsoprogram står vad som gäller avseende veterinära undersökning gällande DIN ras.

Överklagande av bedömning

Överklagande av röntgenavläsningsresultat till den nordiska röntgenpanelen kommer fr o m 2000.01.01 att avgiftbeläggas. Överklagan kan då ske av veterinär och/eller hundägare.

Internationellt certifikat

Det utfärdade röntgencertifikatet kommer att vara FCI´s godkända internationella HD-certifikat.
Avläsningar enligt FCI´s fastställda principer utfärdade i annat land kommer därmed att kunna jämföras med avläsningar gjorda i Sverige.

Övrig röntgen

Övriga röntgenbilder som insändes till SKK blir avlästa mot erläggande av avgift härför. Dessa resultat blir dock ej officiellt registrerade hos SKK.

AmrisData underhålls av Jörgen Norrblom
Alla loggor gjorda av Marita Björling